Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp har kartlagt hur det ser ut med kunskapen om digitalt källskydd på landets redaktioner.
Undersökningen genomfördes 2018 och resultatet kommer att presenteras på Gräv. Har kunskapen om källskydd ökat sedan förra mätningen 2012? Och vilka verktyg använder Sveriges journalister för att skydda sina källor?

Anders Thoresson, expert på digitalt källskydd och ledamot i Journalistförbundets Yttrandefrihetsgrupp, berättar om resultatet av undersökningen. Han kommer också servera handfasta tips på hur du som journalist kan bli bättre på att skydda dina källor.

Du känner det i magen. Uppdraget du ska ta dig an kan leda till hat och hot mot dig personligen. Hur förbereder du dig? Under Demokratijourens seminarium får du tips och råd.

I det här seminariet ger rutinerade grävreportrar, arbetsledare och fackliga representanter konkreta och handfasta råd till dig som vill ta dig an ett säkerhetsmässigt utmanande uppdrag. Du får deras bästa tips för hur du skyddar dig innan, under och efter publicering.

Seminariet inleds med indiske undersökande journalisten Rana Ayyubs berättelse om hur hon förberedde sig inför uppdraget att infiltrera den innersta kretsen kring landets blivande premiärminister. Hur har hon hanterat det omfattande hatet och hoten efteråt? Därpå följer ett panelsamtal med fokus på riskfyllt arbete i Sverige. Josephine Freje, rutinerad grävreporter, berättar om sina bästa strategier för säkerhet och personskydd i rollen som frilans och anställd. Annika H Eriksson, redaktör på SR:s grävredaktion Kaliber ger sina bästa tips till dig som ska arbetsleda ett riskfyllt gräv, och Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet, förklarar vilka krav du bör ställa på din arbetsgivare eller uppdragsgivare innan du tar dig an jobbet.

Deltagare:
Rana Ayyub, grävreporter och författare (Indien).
Josephine Freje, frilansande grävreporter och programledare
Annika H Eriksson, redaktör SR:s grävredaktion Kaliber
Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet

Seminariet anordnas av Demokratijouren, där Fojo på uppdrag från Kulturdepartementet rustar Sveriges journalister mot hat och hot i arbetet. Läs mer om projektet på www.demokratijouren.se

Vilka är utmaningarna man möter som journalistlärare i dag? På Gräv 19 får du som jobbar med journalistutbildning möjlighet at möta kollegor för ett två timmar långt modererat samtal om utmaningar och glädjeämnen i jobbet.
Samtalet ingår i det ordinarie seminarieprogrammet, men är öronmärkt för dig som lärare.
Vad finns att lära lärosäten emellan när det handlar om att utbilda morgondagens grävare? Vem är bäst på granskning och varför då?
Ari Nykvist, lektor i journalistik vid Linnéuniversitetet leder samtalet och välkomnar också inspel från alla deltagare att komma med idéer om vad som ska diskuteras.

En panel om vad grävande journalister behöver veta om desinformation.

Desinformation påverkar hela samhället på många olika sätt och i den här panelen tas fenomenet upp ur många olika aspekter, bland annat kunskapsresistens, kopplingen till påverkansoperationer från andra länder och vad svenska journalister kan lära av faktakollare i Ukraina.

Panelen om desinformation ordnas av Fojos projekt Faktajouren som drivs med stöd av Andersstiftelsen och Barometernstiftelsen med syfte att stötta svenska journalister när det gäller faktakoll.

Deltagare:
Åsa Wikforss, professor i filosofi vid Stockholms Universitet, författare, forskare.
Olga Urkova, ukrainsk journalist, grundare av StopFake i Ukraina.
Carolina Angelis, expert på informationssäkerhet, konsult och författare.
Annelie Frank, journalist, projektledare för Fojos Faktajouren.

Åsa Wikforss skrev boken Alternativa fakta – om kunskap och dess fiender 2017 och är ständigt aktuell inom området desinformation och kunskapsresistens. Hon kan mekanismerna bakom spridningen av desinformation utan och innan och hon kommer att förklara varför hon tycker det är viktigt att grävande journalister också har det.

Carolina Angelis bidrar med kunskap om vissa länders underrättelsetjänster och deras metoder när det gäller desinformationskampanjer. Hon är också insatt i hur enskilda journalister och mediehus som avslöjar och exponerar trollverksamhet och desinformationsoperationer drabbas av obehagliga konsekvenser och varför det just därför att det är så viktigt att våga fortsätta kampen mot desinformation. Carolina Angelis har arbetat inom svensk underrättelseverksamhet i 20 år och nu är hon konsult och föreläsare med uppdrag att utbilda företag och myndigheter inom informationssäkerhet samt hur man motverkar spionage.

Olga Urkova är en erfaren journalist som var med och grundade StopFake.org i Ukraina 2014. StopFake arbetar mot desinformation både genom faktakoll och forskning som har avslöjat mer än 1 000 falska nyheter om Ukraina. Olga Urkova tränar också journalister i faktakoll runt om i världen. Hon tillför ett internationellt perspektiv från ett utsatt land och ger sina bästa råd till grävande svenska journalister.

Annelie Frank är journalist och projektledare för Fojos Faktajouren.

Daniel Öhman ger sina bästa tips om hur du vässar din klimatgranskning så den får det genomslag den förtjänar.
Öhmnan arbetar som granskande reporter på Ekot och har tidigare bland annat vunnit stora journalistpriset för sin granskning av Sveriges vapenaffärer med Saudiarabien samt för programserien och boken Matens Pris. Han började granska matens miljö och klimatpåverkan redan 2008, och med Matens Pris och den uppföljande boken Miljödieten har han bidragit till dagens debatt om matens klimatpåverkan.

På Gräv19 fokuserar hans föreläsning på hur man som grävande journalist kan angripa klimatkrisen mer konkret, samt utforska sambandet mellan miljö och klimatfrågor.

Martha Mendoza, en Pulitzerprisvinnande journalist från Kalifornien, USA, kommer till Gräv19 för att ge sina bästa tips om hur bränder och deras konsekvenser kan bevakas.

Det handlar om att ta reda på brandorsak, om räddningstjänsten fungerade effektivt, hur evakueringar genomfördes och de långsiktiga effekterna av branden på individer och miljön.
Martha Mendoza, som arbetar på The Associated Press, är också känd för sin rapportering om slaveri i den thailändska skaldjurssektorn vilket ledde att mer än 2 000 personer blev fria. Hon har också avslöjat den decennier gamla hemligheten om hur amerikanska soldater dödade hundratals civila vid No Gun Ri-bron tidigt i Koreakriget.

In english:
Martha Mendoza, a Pulitzer prize winning journalist from California, will give her best tips on how to cover wildfires and their consequences. This includes looking at how the fire was ignited, whether firefighters and emergency services worked effectively, how evacuations were carried out, and the long-term effects on individuals and the environment.
Martha Mendoza, The Associated Press, is known for her investigations into slavery in the Thai seafood sector witch led to the freedom of more than 2000 men. She also have revealed, the decades-old secret of how American soldiers early in the Korean War killed hundreds of civilians at the No Gun Ri bridge.

Hur tänker man bortom de vedertagna greppen för storytelling? När ett gräv ska presenteras visuellt är det lätt att upprepa redan beprövade bildspråk, men måste man det? Finns det helt andra vägar att gå?

Jenny Svenberg Bunnel har de senaste åren producerat flera filmer ihop med Aftonbladets grävande journalister. Bland annat ”Flickan bakom pansarglas”, ”Vi är dom som ni låste in”, ”Barnen som blev kvar” och ”Min pappa Olle finns inte mer”.
Hon bygger ofta berättelserna på ett metaforiskt och bitvis abstrakt bildspråk och är en del av den nya redaktionen ”Gräv & Story”, där grävande journalister och visuella storytellers arbetar sida vid sida.Den tecknade linjen finns ofta som en röd tråd.
I sin roll som AD och illustratör, har hon fått flera internationella priser ihop med kollegor på tidningen. I höstas vann hon Stora journalistpriset i kategorin Årets förnyare.

Är du utvecklare och har en grävidé som behöver testats eller utvecklas? Ta chansen att delta i Infomakers Hackathon på Gräv19.

På Infomakers Hackathon får utvecklare en unik möjlighet att dela erfarenheter med grävande journalister och medieaktörer.

Hackathonet inleds i Gota media-huset på torsdagen före Grävseminariet och avslutas på fredagens grävseminarium med presentationer för journalisterna på konferensen.

Läs mer eventet här.

Frilansjournalisten och EU-experten Staffan Dahllöf kommer till Gräv19 för att inspirera till EU-gräv. 

EU-journalistik = tråkig pliktrapportering. ”Och de svarar ändå inte när jag ringer.”

Det är inte helt gripet ur luften, men det är heller inte helt riktigt.

Brexit, eurokris, nätkontroll, flyktingvåg och flyktingmurar har ökat intresset för hur makten utövas och (ibland) kan ställas till ansvar på europeisk nivå. Men EU är också regionalfonder, bidrag till bönder, förbjudna kemikalier, skyddsjakt på varg, GDPR, lobbyistinflytande och svenska politiker som stiftar europeiska lagar.

Hur mycket måste man veta om beslutsprocesser för att våga gräva i EU? Hjälper det att samarbeta med kollegor i andra länder? Vad gör man när ingen vet, vill citeras, eller bara inte svarar.

Få tips om hur – genvägar, länkar till källor och idéer om hur man går vidare.

I grund och botten är EU-gräv lite grann som att bevaka Alingsås kommun.

Staffan Dahllöf, frilansjournalist i Köpenhamn. Undervisar om EU på danska journalisthögskolan. Storförlorare i öppenhetsmål i EU-domstolen. Deltagare i grävprojekt om lantbruksstöd, om parlamentsledamöters kontorspengar, om Facebook-anhållanden på Västbanken och i Europa, och – pågående – om kontroll och spridning av bekämpningsmedel.

Nätverkslunch om persondataskydd

Har EU:s dataskyddsförordning skadeskjutit tryckfrihetsförordningens offentlighetsprincip? Hur många har fått det svårare att få ut personuppgifter, när GDPR kolliderar med TF?

Använder svenska myndigheterna förordningen som en ogrundad förevändning? Kan man argumentera mot skärpt skydd av personuppgifter?

På en nätverkslunch delar vi erfarenheter av vad som rent faktiskt har hänt sedan dataskyddsförordningen trädde i kraft i maj förra året. Hjälp till att skapa en samlad bild. Låt andra höra om dina erfarenheter, och lär själv av andra.

Alla – med eller utan erfarenheter av ökade svårigheter – är välkomna!

Nätverkslunchen arrangeras av Staffan Dahlöf och Mats Amnell.

Lokal meddelas senare.

När fönstret för att tävla om Guldspaden stängde i mitten av januari hade över 160 bidrag skickats in.

Den 7 mars är det dags för juryn att avslöja vilka som blivit nominerade i de olika kategorierna. Vi kommer då att köra en live presskonferens på Facebook samt på barometern.se.

Här kan du läsa mer om de inskickade granskningarna.

Tider och mer info om presskonferensen kommer senare.